RUTINER

Vissa människor älskar rutiner, jag hatar rutiner. Rutiner är ju det tråkigaste som finns! Att göra samma sak varje dag, det är ju inte roligt. Vakna, äta frukost, göra iordning sig, jobba, äta middag, duscha, slappa, sova. Oj, vad rutiner är älskvärda. Inte ett smack va. Jag skulle nog föredra att jobba skiftande arbetstider, ibland börja tidigt, ibland börja sent, ibland vara ledig, ibland jobba mycket, så att rutinerna inte blir sammalika varje dag. Varför tror ni att arbetande människor som jobbar måndag-fredag alltid längtar efter helgen? Jo för då bryts alla vardags rutiner. Man får lite ledigt, man får sova lite längre, man får tid att göra annat än att jobba. Även fast ingen uttrycker sig precis så, så är det ju det som händer, och det är det man längtar till, att slippa rutinerna. Eller?
 
 
Opassande bild men så skön :)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

TANKAR

Jag får såna sjuka tankar ibland att jag inte vet vad dom kommer ifrån. Ett exempel:
 
VARJE gång jag åker under en bro tänker jag att en människa ska hoppa ner på andra sidan bron och landa på bilrutan när jag har kört under. Sitter nästan och håller andan tills jag är över på andra sidan. Alltså på riktigt, vad är detta för sjuk inbillning? Varför skulle en människa hoppa från bron? just då? och landa på precis just min bil? och även om det skulle vara en människa som hoppade och landade på min bilruta, varför nojar jag över det? Vad ska jag göra åt det? I och för sig inte sådär jätte mysigt att ha ett mosat ansikte som kollar in på en genom rutan, men ni fattar :) har ni någon konstig noja?
 
 
 

TRÄNING

Jag MÅSTE ta tag i träningen igen! Såhär blir det varje år. Jag tränar över vintern sen slappar jag över sommaren, då kommer man lixom ur hela livsstilen och det är jättesvårt att hitta motivation till att börja igen.
 
Jag är sådär att jag helst tränar pass, gym blir jag uttråkad av och lagsport är det värsta jag vet. Men olika träningspass som innehåller kondition och styrka gillar jag. Men pass där man ändå får träna "för sig själv" och inte göra övningar med någon okänd person brevid om ni förstår.
 
Det är ju sååå skönt att träna! Man blir mycket piggare och gladare, för att inte tala om nöjdare med sig själv. Inte just över viktminskning men att man KÄNNER resultat. Man känner sig rättså duktig efter ett svettigt träningspass. Och jag trivs bättre med min kropp när jag tränar, även om jag aldrig blir "smal". Jag tror inte ens att jag kan bli smal? Jag vill nog inte ens bli smal, jag har i alla fall aldrig varit det. Men förra sommaren var jag super nöjd med min kropp efter några månaders träning, även om jag då såg helt normal stor ut lixom. Det känns som att kroppen blir fastare, starkare och det blir en annan lyster i huden tycker jag.
 
Mitt arena kort går ut i december och jag är osäker på om jag ska förnya det.. Det finns knappt några pass efter kl 6 som jag gillar att gå på. Dom flesta jag vill gå på är kl 4-5 och då jobbar jag fortfarande. Och eftersom jag knappt utnyttjar det under sommar halvåret så känns det onödigt att betala 300 spänn i månaden då. Man MÅSTE ju låsa upp sig ett år där, vilket suger. Lär kika runt lite om det finns pass på andra ställen som inte kostar skjortan och som ändå är roliga och bra och funkar med mina arbetstider!
 
Förra sommaren. Inte alls smal eller vältränad. Men jag kände mig ändå nöjd, starkare, tightare än innan, ja. Mer än såhär krävs inte för min del egentligen! och då hade jag kanske tränat 3-4 dagar i veckan, en timme varje gång, i kanske 5 månader. och fortfarande käkat precis som innan, vad jag vill helt enkelt. (äter inte godis osv på vardagar i vanliga fall)
 
 
 

JOBBTANKAR

Jag har bara jobbat heltid som frisör i ca 5 månader. Förutom 3 års utbildning på skola och 2 dagars praktik i veckan i ett år.  Men redan nu har jag sett många för och nackdelar med frisöryrket. När man sökte till frisör skolan så tänkte man som naiv 15-åring "Fan va ballt att jobba som frisör, få håret fixat varje dag, färga och trixa när man vill, osvosv." Det är inte alls så, självklart finns det fördelar. Man får träffa mycket människor och blir rätt social faktiskt, man får lära sig ta ansvar, man får lära sig fatta egna beslut, man får gratis färgning och klippning, man får rabatt på produkter, man får erfarenhet, MEN, det är nackdelarna som sätter käppar i hjulen för en framtid inom frisöryrket, i alla fall för min del.
 
Jag kan gå och ha ont i magen flera dagar innan en inbokad kund kommer, bara för att jag vet hur jävlig han/hon är. Jag känner mig otroligt stressad när man har många kunder på kort tid. Jag känner en enorm press när jag har nya kunder, man ska göra ett gott intryck, göra personens hår precis som den tänkt sig. Jag känner mig även sjukt kass när jag efter att en kund gått känner att "fan, jag hade kunnat göra det där så mycket bättre, vad hände?". Så jag har verkligen börjat fundera över, om det är värt det? Är det värt att gå och må dåligt över att vänta in en jävlig kund? är det värt att känna sig pressad och stressad? Samtidigt som jag kommer på att jag bara har jobbat som frisör i 5 månader. Jag kan inte vara världsbäst på allt. Jag kan inte tycka att allt är enkelt.
 
Jag har nog egentligen enormt höga krav på mig själv. Men samtidigt så är det ett sjukt stort ansvar man har som frisör. Håret är ändå en STOR del av en persons utseende. Att förändra håret är alltså en väldigt big deal för många. Självklart går det att göra om och göra rätt om något blir fel. Men man vill aldrig göra någon besviken, då förlorar man förtroendet lite. Därför känner man alltid sån press. När jag tänker efter skulle det vara så otroligt skönt med ett jobb där man slapp ha huvudansvaret för något. Inte ha några kunder som man kan göra besvikna. Typ jobba som receptionist? eller på ica? vad kan gå fel då egentligen? Säkert en hel del.
 
Det finns såklart för och nackdelar med alla jobb, alla kunder, alla ansällda, alla beslut. Jag har kämpat mig igenom tre år på skolan, i och för sig tre underbara år som jag nu saknar. Jag har börjat på min salong som praktikant, klarat mig igenom ett tufft delprov till gesällen, för att sedan bli heltidsanställd tre dagar efter min student. Det är inte alla som får den chansen jag har fått. I alla fall inte såhär tidigt i livet. Jag är nog inte tacksam nog över att ha ett heltidsjobb, eftersom jag aldrig har behövt vara utan. Hittills har jag lite glidit på en räkmacka in i arbetslivet. i och för sig så har jag kämpat hårt för att komma dit jag är. Men det har lixom aldrig varit något som har satt käppar i hjulen för mig än. Jag kommer kämpa mig igenom ca ett och ett halvt år till på salongen, för att sedan klara mig igenom ett tufft gesäll prov. Efter det är jag färdigutbildad frisör. Då har jag i alla fall den utbildningen i bagaget. Sen får vi se vart livet pekar..
 
Modevisning på skolan. Saknar så enormt mycket nu när allt är över. Gud var roligt vi har haft!
 
 
 
 
 
 

RAGGARBILAR

Igår var det ju cruising här i stan, ante körde ett gäng hela kvällen sent på natten. Va tydligen rätt mycket bilar! Men på tal om cruising så är det ju helt sjukt att man inte behöver ha bälte i raggarbilar? eller om det är så att man inte behöver ha bälte i raggarbilar av en tidig årsmodell? Är inte riktigt säker. Men när det ändå finns bälten i bilen, varför behöver man inte använda dom?
 
Att åka raggarbil är ju minst lika "farligt" som att åka i en vanlig bil utan bälte. Jag tycker iofs till och med att gamla raggarbilar känns osäkrare än en "vanlig" nyare bil. &där måste man ju ha bälte? tycker att det är en sjukt dum idé i alla fall. Okej om det fanns en lag som sa "du behöver inte ha bälte om du åker i 10-15 km i timmen" som man gör på cruising, (typ). Men när man åker utanför cruising områden, alltså i vanlig trafik, varför behöver man inte ha bälte då? Himla dumt enligt mig. Många åker ju långa sträckor med raggarbilar, till andra städer och cruisings osv. Där kan det ju vara 100 km/h på vissa sträckor lixom. Då lär man ju dö på fläcken om man kraschar i en raggarbil utan bälte. Men det är väl deras förlust då, eller familjernas kanske..
 
 
 
 

FÖRÄNDRINGAR

Det här med att bli äldre.. det är en himla stor omställning att gå från skola till jobb, att gå från att bo hemma till att bo själv, att gå från två personer till tre.
 
Jag har länge velat sluta skolan och börja jobba, nu känns det inte riktigt så. Nu saknar jag skolan, lärarna, vännerna och stämningen där. Även om jag har ett bra jobb och underbara kunder och kollegor så är det inte samma sak än. Det är en stor omställning i livet som jag inte alls har vant mig vid än. Jag tror att många unga känner just såhär. Man vet inte riktigt vad man vill och inte vill längre, man måste nog känna efter ett tag innan man vet. Man har mycket större press och ansvar över sig när man jobbar, så upplever i alla fall jag det, och det kan nog få vissa att tvivla på sig själva, klarar jag det här? borde jag göra något annat? VAD vill jag göra egentligen? Det är jätte svårt.
 
Jag har också ett tag velat flytta hemifrån tillsammans med ante, nu känns det inte längre som att jag behöver flytta NU på en gång bara för att jag har slutat skolan och börjat jobba. Nu känner jag mer att jag just har gjort en stor omställning i livet med att börja jobba, så jag vill komma in i det och sätta mig till rätta med hur livet förändras. Innan jag förändrar det drastiskt igen. Det gör inget om det tar ett år eller två. Bara jag känner mig mer hemma med hur livet är nu. Jag tror man måste ta ett steg i taget och vänja sig lite med en omställning innan man ger sig på nästa.
 
Jag har också ett tag tänkt "det är klart att man vill vara rätt ung när man skaffar barn, i alla fall mellan ca 20-24 år." När man sett alla unga tjejer som fått barn. Men nu känner jag inte alls så. Jag menar, jag är 21 om två år, (vilket låter helt sjukt) och på den tiden kommer jag ju knappt hinna göra nånting! kanske åka på två, tre utlandsresor max med dom semesterveckorna jag har. Jag kanske precis har hunnit flytta hemifrån och klarat gesällen (alltså börjat få "riktig" lön). Då ska jag sätta mig tillrätta med det. Jag tror att man ska njuta lite av att bara vara två, det blir en VÄLDIGT stor omställning att gå från två till tre tror jag. Så man ska nog ta vara på tiden som två, man ska resa och göra saker som man kanske inte kan göra på ett bra tag sen när man väl fått smått. Man ska kanske renovera och greja och dona i nya hemmet. Sen ska man ju framförallt ha hunnit samla ihop en del pengar.
 
Det jag ville säga med det här inlägget var väl egentligen att jag tror många yngre rusar för snabbt fram. Sen ångrar man sig och det är svårt att gå tillbaka till hur det en gång varit. Jag kunde ha varit en av dom, men nu tar jag det lite lugnare och vänjer mig med en sak i taget för att inte bli överbelastad med förändringar. Självklart är alla olika, man får nog känna efter lite själv hur mycket förändringar man vill ha på en och samma gång. Men att skynda långsamt är nog rätt bra..
 
 
 
 
 
 

KOMPISGÄNG

Jag önskar ofta att jag hade en stor grupp vänner/bekanta som alltid hängde och ordnade saker tillsammans. Tillexempel på midsommar, halloween, nyårsafton, juldagen, eller bara på vilken dag som helst, att någon bara tog tag i att göra nåt speciellt och så var alla med på det, kanske en grillkväll? en femkamps dag? en fiske kväll? ni fattar. Skulle inte det vara as mysigt? ett gäng som tyckte det var självklart att just vi skulle göra dom här sakerna tillsammans. Kanske 15-20 pers? Utan skitsnack, utan tjafs, bara raka rör och öppna kort.
 
I en liten stad tror jag inte att det funkar. Alla har åsikter om alla, vissa är omognare än andra, alla värderar olika, tycker olika, . I en större stad finns det fler människor, alltså större chans att fler tycker som jag. Bra vänner är jäääkligt svåra att få tag på. Vänner som är öppna, säger vad dom tycker men på ett schysst sätt, inte snackar en massa skit, hjälps åt, pratar ut, kramas och är glada över att ha varandra. Vissa har turen och andra inte. Jag har ett fåtal, men jag önskar att det fanns fler. Men för mig så finns det nog inte så mycket mer att hämta i den här hålan :) Är glad över dom jag har i alla fall ♥ Även om det inte är några stora gäng det handlar om ;)
 
Tänk om den här gruppen +fler som vi känner idag hade hållit ihop några år till. Undrar hur vi skulle vara idag? :) .. Ett sånt gäng jag letar efter tror jag, faktiskt. ♥

JUSTIN BIEBER

Hysterin om att Justin Bieber är i Sverige har väl ingen missat? Jag tycker att det är helt sjukt haha.
 
Tonårstjejer sitter och gråter för att han gömde sitt ansikte utanför hotellet han bor på, dom står i 3 dygn utanför hans hotell och väntar på att få se honom, dom sliter sig fram för att komma så nära honom som möjligt -så de skadar varandra, på riktigt, vad är det för fel på människor? haha. Jag kan verkligen inte förstå sånt här.
 
Han är en vanlig kille, precis som vem som helst som du har känt i hela ditt liv. Han råkar bara vara duktig på att sjunga och ser väl inte så himla fel ut heller. Men han är fortfarande bara en vanlig kille. Man kan självklart tycka att en artist är HUR bra som helst. Men när man gråter och skriker så att man nästan svimmar, så fort man får ser honom, då är det bara sjukt. Man kan bli gladare än någonsin, men inte skrika och gråta så att man nästan dör på grund av andnöd.
 
 
 

RESPEKTLÖST

Saker som jag blir irriterad på är bland annat respektlösa människor. Jag har ingenting emot utlänska människor, tvärt om så tycker jag att dom kan få komma hit om dom behöver det. Men man får anpassa sig och respektera andra. Det har jag märkt att vissa har lite svårt med, det kanske är olika i olika kulturer. Folk kanske ser respekt på olika sätt. Men det handlar även om sunt förnuft. Självklart gäller det här vissa Svenskar också, men just idag var det inte så.
 
Idag: En tant går på bussen med sin rullator, hennes busskort fungerar inte och hon får stå en lång stund vid apparaten och försöka om och om igen. Det slutade med att busschauffören lät henne gå på ändå, fast det inte fungerade.
 
Samtidigt står 2 utländska män på den platsen som är till för rullatorer och barnvagnar, även fast det fanns plats i bussen längre bak. Dom har sett tanten, såklart! eftersom hon stått vid dörren ett tag men dom flyttar sig inte. Tanten får lirka in sin rullator på ett annat ställe bland stolar där den inte alls får plats, hon ger upp och sätter sig ändå. SÅ respektlöst. Gamla människor hjälper man, man försöker underlätta för dom inte göra saker svårare än vad det redan är. Så jag blev rätt glad när hon sen skulle av bussen och Matilda erbjöd sig att lyfta ner rullatorn eftersom busschauffören inte ens sänkte bussen. 
 
Det är sån himla skillnad på människor alltså. Vissa tycker det är självklart att lämna sin plats på bussen till en äldre eller hjälpa dom ner för en trapp t.ex. Medan vissa kollar på och skiter i det. Jag fattar inte riktigt hur man är uppfostrad då.
 
 
 
 

SNORPAPPER

Ja inlägget kommer handla om det rubriken säger, snorpapper. Jag har verkligen några saker som jag stör mig så sjukt mycket på/äcklas av hos andra människor. Bland annat när folk snyter sig, ljudligt och länge t.ex när man sitter och äter, eller på tåget när man äter frukost eller så. Det är så himla äckligt, skulle kunna spy på människor som gör så haha. Sen tar dom ju det hela snäppet längre när de lägger ner det snoriga pappret i jackfickan för att använda det igen nästa gång det är dags. Alltså på riktigt? undrar hur mycket snor det är utsmetat i deras jackfickor. haha jag dööör det är så äckligt..
 
Äldre människor brukar ofta göra så, jag vet inte om det har varit så "förr i tiden" och sen har dom fortsatt med det hela livet. Men det finns många yngre vuxna som också gör så, och jag vill bara spy varje gång jag ser det. Man kan väl åtminstone stappla några steg till tågtoaletten (om det nu är där det händer) och snyta sig där och sen kasta pappret där, då slipper dom ju dessutom slösa på sina näsdukar om det är hushållning det handlar om (när de använder samma flera gånger menar jag). Det är ju så löjligt att man ens bryr sig men det låter ju så äckligt när man hör snoret flyga ur näsan och i pappret, de riktigt bubblar ibland. Nej usch nu ska jag sluta annars spyr jag. Jag tror många förstår mig iallafall. haha åh..
 
 
 

DET NÄRMAR SIG..

Testade student mössan idag lite mer noga och insåg att man ser fan förjävlig ut i dom där mössorna, haha. Världens största skalle, och frillan då, man kan ju inte ha bakom örat som jag alltid har då står ju örat rakt ut. hahaha, i-lands problem delux.
 
Är ändå så glad att den är här! fast vi närmar oss studenten så sjukt snabbt. Veckorna går så otroligt fort och alla är så skoltrötta som vi aldrig har varit förut. Men jag är lite rädd att vi bara ser skolan som något negativt nu, sen när det är över kommer vi ångra att vi inte tog vara på tiden och gjorde något roligt av det. Vi kommer sakna varandra sjukt mycket när det väl är över tror jag, men det tänker vi inte på nu. Nu åker vi till skolan, gör det vi ska och åker hem. Vi tar lixom inte vara på tiden med varandra så som vi borde, man glömmer lixom bort det i all stress och negativitet.
 
 

SÅ SJUKT

 
Jag blir typ i chock av att kolla på dom här bilderna, förlåt men vilken jävla idiot.. VEM gör såhär? hon har alltså tatuerat in sin pojkväns namn ÖVER HELA ANSIKTET. alltså jag dör, haha.. Det är så stört att jag knappt vet vad jag ska säga om saken.. Att överhuvudtaget tatuera sig i ansiktet tycker jag är idiotiskt, måste man verkligen ha en just där lixom? där du alltid kommer se den och aldrig kan täcka den.. sen att skriva sin pojkväns namn, det har väl bevisats SÅ många gånger att folk som gjort det sedan blivit dumpad och så är dom fast med det där namnet på kroppen och ångrar att dom en gång gjorde den, &den här tjejen väljer inte bara att göra en fet tatuering över hela sitt ansikte utan även skriva pojkvännens namn där.
 
blir helt frustrerad, vill fråga henne massa saker, hur tänkte hon? vad säger hennes pojkvän om det här? (jag skulle bli GALEN) tänk om han nån gång dumpar henne? kommer hon någonsin träffa någon ny pojkvän om det händer? Tjejen har dessutom förstört sig själv medvetet. jag tror många förstår mig. tack

PENGAR

Livet skulle vara mycket roligare om man hade mycket pengar. &till er som säger "pengar gör dig inte lyckligare" nej! men SAKERNA jag kan göra med pengarna gör mig lyckligare!
 
Man kan resa, uppleva nya saker och då få minnen för livet. Man kan köpa fina presenter till folk man tycker om vilket gör dom glada och då blir du själv glad! man kan köpa nya fina saker till sig själv, tillexempel ett par pattar om man inte tycker att man har några, då lär man ju bli glad? Nån kanske skulle köpa ett hus och flytta hemifrån? eller så kan man ju köpa en bil? mycket lättare att köra automat än manuell, just saying. (då finns det alltid den där personen som kommer och säger i stil med "allt ska inte vara lätt här i livet.. man ska kämpa för det man har.." kiss my as. Ingen hade tackat nej till lite extra cash i dagens slut.. Det finns mycket fördelar med pengar som gör dig lyckligare. Jag skulle spendera en hel del på resor, upplevelser. Skulle lätt kunna bo utomlands halva året (vinter halvåret, MED min pojkvän) och sen komma hem och jobba andra halvan. Jag älskar att resa, jag har kommit på det nu, det är bara pengarna som stoppar mig..
 
 
 

BEIGA BÖNOR?

Min bror kom hem idag och sa att han hade läst någonstanns att dom ska döpa om bruna bönor till beiga bönor. HAHAHAHAHAHAHAHAHA ALLTSÅ LÄGG AAAAV
 
 

SPLITTRAT

Jag raderade precis ett lååååångt inlägg om det som det har snackats mycket om på senaste tiden. Först snackades det om att ta bort nationalsången, sen skulle de ta bort pepparkaksgubbar, nu ska disney ta bort delar ur kalleanka på julafton för att det speglar svarta, judar och blondiner. Börjar bli trött på att folk hela tiden letar efter saker som KAN vara stötande mot andra folk. Låt det bara vara, herregud.
 
Det är svårt att veta hur man ska uttrycka sig när det gäller sånahär saker för att det inte ska låta alldeles fel, så jag tänker stoppa där, för annars spårar det här inlägget ur.
 
 
 
 
 
 
 
 

HÄSTAR FINNS INTE

alltså HAHAHA. Måste skriva ett inlägg om det här. Dom flesta av er har nog vid det här laget sett gruppen "hästar finns inte" på facebook. Dom som har startat gruppen säger att hästar inte finns utan att dom egentligen är frukter. Jag kan inte hela storyn bakom det men någon sökte på "häst" på google och då stog det "menar du frukt?" och de känns som de va så det började? iallafall det första jag hörde om saken.
 
Egentligen är ju det här så patetiskt och onödigt att ens komma på den här gruppen, folk skriver typ "hamburgare är ju alltså nyttigt? det är ju frukt och bröd?" och "jag visste inte att frukter kunde simma?.." osv. Det är inte själva gruppen som är rolig utan det är reaktionerna av alla hästtokiga människor. Dom blir verkligen GALNA och skriver typ " JAG HAR BEVIS PÅ ATT HÄSTAR FAKTISKT FINNS, DET STÅR EN I MIN HAGE UTANFÖR HUSET OCH DEN HAR STÅTT DÄR I NÅGRA ÅR NU! KAN NI SLUTA SÄGA ATT HÄSTAR INTE FINNS" alltså, rally? vad är det för fel på häst människor? hahahah, det låter PÅ RIKTIGT som att dom inte fattar att hela den här grejen är ett skämt som gått över styr. Alla vet väl att hästar egentligen finns, men alla skojar lixom med i hela grejen om att dom är frukt. Det finns ju dock häst människor som också skojar med i det hela, matilda tillexempel la upp en bild på instagram och skrev "nu ska jag ut och rida på min frukt!"  Kom igen, slappna av lite. Jag har hört att hästtokiga är lite stela och snobbiga, men jag visste inte att ni var såhär dumma. haha (jag hoppas nästan att dom som blir arga skämtar, fast jag tror inte det)
 
(Det har ju dock gått lite över styr när dom skapat en egen hemsida och trycker egna tshirtar där det står att hästar inte finns, haha. Men ändå..)
 
 
 
 
 
 
 

XFACTOR

Har ni sett på xfactor? fredags finalerna drog ju igång igår och jag kan säga att jag skämdes, jag skämdes som fan över juryns beteende.
 
Det började med att jag tror det var andreas som sa till orup att han lett in freja på fel spår för att hon visst kan sjunga låtar på engelska och inte bara på svenska. Sen startade pajkasstningen lixom, nästa gång de va andreas artists tur att uppträda sa orup något dåligt till andreas typ som att "du är värdelös och har förstört det här" om hans upplägg  och låtval till artisten.
 
Marie klagade på att orup hade klätt en artist i skogshuggarkläder, andreas tyckte att ison hade misslyckats totalt med allt, orup undrade hur andreas tänkte när han gjorde si och så .. alltså ni skulle ha hört. Där sitter dom, 4 vuxna människor och bojkottar varandra och allt jobb dom lagt ner på artisterna. Bara för att en började så eskalerade det hela tiden. Ska inte dom vara förebilder för sina artister? man behöver lixom inte säga "det här har du misslyckats totalt med" man kan påpeka vissa saker som man själv hade kunnat tänkt sig gjort annorlunda. Om ni förstår.. alltså shit, blev helt chockad över hur omoget dom betedde sig. Ison va väl egentligen den enda som va någorlunda schysst och inte gav så brutala och elaka kommentarer om alla andras jobb.
 
Tillslut gick de så långt så dom nästan förväntade sig att alla skulle säga negativa saker om varandras artister så när det var fridas tur ( andreas artist ) så sa alla i juryn bra saker. och när andreas får ordet säger han något i stil med "jag vet vad jag gör, lyssna inte på dom här" även fast dom bara hade sagt bra grejer? haha jag dör.
 
 
 

ÅRETS SCHEMA

Vårat schema för i år alltså, jag vill inte säga för mycket innan jag har fått höra av lärarna att det faktiskt är så brutalt dåligt som det ser ut. Det är HELT otroligt vilka schemaläggare vi har. suck.
 
och i år har dom splittat våran klass, VARFÖR? är ni helt......... alltså hur kan man splitta en klass på 2, när vi började på skolan TILLSAMMANS, i SAMMA KLASS. Vi hade alla lektioner tillsammans med hv10a (stil&trend, mode&design och frisörer blandat), det var bara frisör lektioner som vi hade blandat med B klassen.
 
 Nu har dom gjort så att frisörerna och dom som går mode&design har kärn lektioner tillsammans, och dom som går stil&trend har samma lektioner men en annan tid än oss?? vi går i samma klass, men vi har inte samma lektioner samma tid? så varför finns hv10a? då kan vi lika gärna heta hv10frmd och hv10st. A&B behöver ju inte ens finnas då? Man blir ju inte direkt förvånad att skolan har blivit bombhotad ett X antal gånger.. okej så illa är det inte nu men ni fattar väl? Vi började tillsammans och ska få sluta sista året i olika klasser där vi inte ens träffas? krig.
 
 Jag hoppas att vi har missuppfattat schemat och att våra lärare har en förklaring på måndag, men det är nog tyvärr inte så.
 
Överlevde körningen btw
 
 
  

SVENSK SOMMAR

Alltså den här sommaren är ett stort jävla skämt. Det är SOMMAR, och solen har skinit typ max 5 hela dagar. Det här suger verkligen, på vintern då jäklar kan de snöa och vara RIKTIG VINTER. Men på sommaren uppfyller inte sverige några krav alls. Det ska vara SOL och VÄRME när det är sommar. Annars kan man ju lika gärna ta bort den årstiden. Arg tjej! Sommaren ska lixom vara den bästa årstiden, pfft. 
 
När jag blir äldre ska jag tusan köpa mig ett hus utomlands eller en lägenhet iallafall så att man kan åka dit över sommaren så att man får en riktig sommar nån gång. Låter som en bra idé tycker jag.
 
Negativt inlägg, i know. Men nämn en sak som har varit bra med sveriges sommar i år..
 
 
 
 
 
 

Boys boys boys!

Som jag har sagt förut så trivs jag nästan bäst tillsammans med killkompisar, tycker dom är stört sköna och mer avslappnade och ärliga än vissa tjejer. Självklart finns det tjej kompisar jag älskar att hänga med också, men i det stora hela så är killar bäst, helt enkelt!

Därför tycker jag att det är så himla tråkigt att jag går i en klass tillsammans med typ 27 tjejer, och i en annan klass vissa dagar med också BARA tjejer. Man tröttnar, som fan. Iofs gillar jag frisör klassen mycket mer än A klassen. Eller alltså jag kommer överens med fler i frisör klassen, menar inte att jag ogillar någon i min egen men, eller, alltså äh vi släpper det. Men vi är ju färre i frisörklassen och har lärt känna varandra på ett annat sätt också.

Även om jag har killkompisarna här hemma och min pojkvän så blir de ändå inte samma sak som i tillexempel 7:an till 9:an när man va blandade klasser med killar och tjejer. Då fick man lixom en mix hela dagarna, nu måste man planera med killarna när man ska ses och för alla går det inte alltid.

Fatta vad mycket roligare det hade varit att stå på flaket på studenten med ett gäng sköna kill kompisar istället för bara 27 tjejer som står och skriker och hela tiden försöker se bättre ut än någon annan. hehe, you know girls.. Min klass är ju rätt skön ändå, fast jag hade mixat den annorlunda om jag hade fått välja. Jag hade tagit ett gäng tjejer från B klassen och ett gäng tjejer från A så hade den nästan varit perfekt, bara killar som saknades. Man kommer inte överens med alla tjejer i en klass på 28. Det funkar bara inte, men man kommer överens med vissa i min klass och vissa i b klassen.

Det är mycket snack om studenten just nu och i våran klass har vi börjat tänka lite på hur det ska bli nästa år. Vi ska kunna enas om dans&utklädnad på utklädnadsshowen, vi ska kunna enas om vilka som ska vara på vilket flak, vi ska kunna enas om mycket saker som är svårt när det är tjejer det handlar om, en hel drös som har olika åsikter och vissa som tänder till för minsta lilla. Killar är mer avslappnade och tycker inte att det är så himla viktigt vem som bestämmer mest eller vem som bestämmer vad. Bara det blir gjort och bra.

Jag skulle ju kunna sitta och förklara det här hur länge som helst alltså haha men det blir lite jobbigt.

Poängen va iallafall att det är bättre med mixade klasser än en klass med bara tjejer, eller en klass med bara killar. Det funkar ju såklart inte heller så bra.. Tjejer och killar funkar nog bäst tillsammans!


Skolavslutningen i 9:an, jag antar att det här är en anledning till att jag tycker att den delen av mitt liv so far var den bästa! Vi var ett mixat gäng och hade skit kul tillsammans! Det var ju lite efter 9:an allting sprack, alla flyttade åt olika håll eller så böt man skola till en annan stad. Man blir så mycket tightare när man går i samma klass och skola,faktiskt.

RSS 2.0